Finns det två begrepp som å ena sidan hör så oåtskiljeligt nära samman och som samtidigt, å andra sidan, så sällan nämns tillsammans och i detta sitt rätta sammanhang?
För vi har här, uppenbarligen, att göra med två aspekter av en och samma sak: allas vårt gemensamma hem och hus, jorden och universum, Guds kosmiska skapelse som vi har givits att, efter bästa huvud och hjärta, vårda och förvalta till Guds ära. Hur länge till kan detta, som är klart som solen, fördunklas av den allmänna expertisen och förnekas av den allmänna köpkraften?
Ekologi är hemkunskap, den kunskap och förståelse vi som skapelsens krona gemensamt och enskilt bär (har burit och skall bära) och skall förmedla om vår jord (och om jordens plats i universum) och om dess större och mindre invånare, om dess ädlare och enklare, mer eller mindre livfulla, livsformer. Vi är kallade till att lära känna denna skapelses alla djup och höjder, sammanhang och processer, utvecklingar och avvecklingar, möjligheter och begränsningar. Vi är kallade, själva skapade och således själva begränsade, till att lära känna detta vårt hems hela omfång, utan rädsla, utan att förtränga eller försöka fördunkla det som är sant om den plats, den tid och det rum, som givits oss att verka i. Vi är kallade till att vara ekologiska, att med hela vårt väsen känna och förstå denna vår världs hela mångfald.
Ekonomi är hushållning, vårt förvaltande av skapelsen och av hela denna världs alla rikedomar och resurser, krafter och tillgångar. Vi är kallade till att med vår maktställning, med alla våra styrkor och förmågor, tjäna denna värld, inte tjäna på den. Vi är inte kallade till att härska över världen, och vi är inte kallade till att lyda under världen. Vi är kallade till att, med Gud som vår ende Herre och kung, stå och verka mitt i världen, som ett heligt tempel mitt i en fördärvad omgivning. Vi är kallade till att vara ekonomiska, att bygga hållbart, som om (et sic est!) hela universum, alla dess (mer eller mindre lysande) stjärnor, alla dess (klart eller oklart sammanhängande) livsformer och hela dess (födolda och uppenbarade) historia, endast (fast vad kan vara större än just detta?!) fanns till för denna enda sak: att ära och prisa Gud och att vittna om Guds eviga rike.
Varför vi? Vad är vi att kunna detta?
Gud kallar oss, han ropar på oss genom sitt tilltal från evighet till evighet. Vi behöver inte söka efter orden, vi behöver inte finna på svar efter eget huvud. Gud har själv givit sitt ursprungliga och slutgiltiga svar på detta tilltal:
Jesus Kristus
