Nathan Söderblom om den evangeliska kyrkan
"De olika avdelningar, i vilka Kristi kyrka har söndrats, beteckna sig själva och betecknas av andra, stundom i klandrande mening, med olika namn. En sådan klandrande titel är namnet protestant. Det säger med rätta, att vi protestera mot villfarelse, vidskepelse och andligt förtryck. Ordet protestant är sålunda negativt, det säger icke vad vi äro, utan vad vi icke äro: Vårt egentliga namn i kristenhetens stora familj uttrycker positivt vad vi äro och vad vi vilja vara. Jag menar ordet evangelisk"
(N. Söderblom, Från Uppsala till Rock Island, Stockholm 1924, Från SvKy hemsida)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Lutheran är väl ett bra ord?
Det är så många riktningar som lagt beslag på "evangelisk".
Hej Z,
Lutheran är nog ett bra ord, men det är för nära knutet till Luther och till olika lutherska traditioner. Jag tror det var det som Luther varnade för i sitt företal till sina samlade verk. Han ville föra tankarna till Bibeln och till den evangeliska tron inte till sina egna formuleringar kring detta.
Detta är en svår fråga som till stor del handlar om kyrkans identitet, och hur kyrkan skall profilera sig framöver. Så här tänker jag om saken för tillfället:
För Svenska kyrkans del kan man tala om en reaktualiserad identitetskris iom skilsmässan från staten 2000. Frågan är alltså: vilken typ av kyrka är och bör Svenska kyrkan vara.
"Evangelisk-luthersk" står det i Kyrkoordningen. Någon vill betona evangelisk-luthersk, någon annan evangelisk-luthersk.
Men flertalet bortser från KO och fokuserar istället kanske på kyrkans namn: Svenska kyrkan. Så länge SvKy var statskyrka låg detta nära till hands. Svenska kyrkan var helt enkelt svenska statens kyrka. Men det fanns också de, och dessa har nu fått ny kraft, som menade att SvKy var svenska folkets kyrka. Dessa aspekter, kyrkans relation till stat och folk, är ofrånkomliga för varje kyrka och skulle kunna diskuteras i evighet. Det viktiga för mig att betona är att det måste vara Svenska kyrkan det är frågan om i första hand, givetvis med så god relation till staten som möjligt utan att förlora sin sanna identitet, och givetvis alltid med ett tjänande förhållningssätt gentemot världens folk.
Jag menar att kyrkans identitet bör vara evangelisk, inte luthersk (men givetvis med Luther som förebild för den evangeliska tron!). Vi bör alltså tona ned begreppen "svensk" och "luthersk" och betona begreppen "evangelisk" och "kyrka".
Evangeliska kyrkan (i Sverige) skulle kunna vara en modern kyrklig identitet på fast grund.
Mvh
Ett problem i samband med nedgången av antalet konfirmerade osv:
Jag noterar något påtagligt varje gång jag som katolik besöker svenska kyrkan (t ex domkyrkan här i Lund, när en väninna prästvigdes förra året):
De flesta medlemmar är infödda svenskar (o adopterade från Asien), vars föräldrar är födda i Sverige. Missionera för invandrare om kyrkan så kommer den att växa naturligt.
Gud är alla människors Gud.
Dock har ni en stor fördel:
Kvinnliga präster
( detta erkänner jag i min blogg:
http://enklabloggen.blogspot.com/2007/05/film-om-selma.html )
Hej igen Z!
Fint att du vill fortsätta bidra med kommentarer. Det ger mig anledning att titta till bloggen oftare och hålla den vid liv.
Jag tror du har helt rätt. Jag bor i Göteborg där ca 20% av alla invånare är födda utanför Sverige. En ganska stor del av dessa människor är bosatta i mitt bostadsområde, Hjällbo (Angered). Detta speglar församlingen som utgörs av många från Irak t.ex. Det är en stor nåd att få dela tro och kyrklig gemenskap med kristna från andra länder.
Gud är alla människors och hela världens Gud.
Mvh
Jag glömde en sak...
Det är Guds nåd att kvinnor kan vara präster i SvKy.
Jag ser på saken utifrån två perspektiv:
1. Kvinnor kan lika väl som män vara präst.
2. Män kan lika illa som kvinnor vara präst.
Tack Gud för Jesus Kristus, kyrkans huvud och överstepräst!
Skicka en kommentar