Augustinus - dialektisk teologi (2)
"Född är Kristus, Gud av fadern, människa av modern.
Av faderns odödlighet, av moderns jungfrulighet.
Av fadern utan moder, av modern utan fader.
Av fadern utan tid, av modern utan säd.
Av fadern livets princip, av modern dödens slut.
Av fadern fastställande varje dag, av modern helgande denna dag." (Predikan 194,1)
"Natus est Christus, deus de patre, homo de matre.
De patris immortalitate, de matris uirginitate.
De patre sine matre, de matre sine patre.
De patre sine tempore, de matre sine semine.
De patre principium uitae, de matre finis mortis.
De patre ordinans omnem diem, de matre consecrans istum diem." (Sermo 194,1)
onsdag, december 20, 2006
onsdag, december 13, 2006
Teologi för (ny)börjare
Ben Myers har nu avslutat sitt enastående arbete med artikelserien Theology för Beginners, 22 poster kring teologins olika ämnen.
Ben har här lyckats med konstycket att uttrycka sig lättfattligt och kortfattat och samtidigt djupt reflekerat och detaljerat. En av seriens stora fördelar är att han i slutet av varje post listar de teologiska verk som han bygger på så att man kan gå dit för vidare studier.
Egentligen borde kanske engelskans "beginner" överättas liksom danskans "begynnere" för att ge den rätta nyansen av vad det är frågan om. Det är alltså inte bara frågan om en post för nybörjare, utan minst lika mycket för alla som på nytt vill börja från början, i begynnelsen, i de sista tiderna, i tro. Hur mycket teologi man än studerat är denna artikelserie således en utmaning, och posterna bör läsas gång på gång för att rätt förstås. Men samtidigt är detta en utmärkt introduktion till (modern evangelisk) teologi för alla som känner sig just som nybörjare.
Ben Myers har nu avslutat sitt enastående arbete med artikelserien Theology för Beginners, 22 poster kring teologins olika ämnen.
Ben har här lyckats med konstycket att uttrycka sig lättfattligt och kortfattat och samtidigt djupt reflekerat och detaljerat. En av seriens stora fördelar är att han i slutet av varje post listar de teologiska verk som han bygger på så att man kan gå dit för vidare studier.
Egentligen borde kanske engelskans "beginner" överättas liksom danskans "begynnere" för att ge den rätta nyansen av vad det är frågan om. Det är alltså inte bara frågan om en post för nybörjare, utan minst lika mycket för alla som på nytt vill börja från början, i begynnelsen, i de sista tiderna, i tro. Hur mycket teologi man än studerat är denna artikelserie således en utmaning, och posterna bör läsas gång på gång för att rätt förstås. Men samtidigt är detta en utmärkt introduktion till (modern evangelisk) teologi för alla som känner sig just som nybörjare.
tisdag, december 12, 2006
Mina alster
Eftersom det mesta redan uttryckts, sagts och skrivits, så väl av våra fäder i tron så har jag sett som min primära uppgift att leta reda på och publicera andras goda tankar snarare än mina egna. Men för att nu inte fullständigt förlora min egen identitet kan det hända att jag då och då också framför något av mina egna alster. Jag hoppas att göra detta inte så mycket för att framhäva mina egna djupa och vida insikter, utan för att visa på att också jag är en (i viss mån) tänkande människa med känslor och empatisk förmåga, och att också jag vill vara människa på så vis.
Här har jag alltså samlat några av de tankar (i princip alla jag kan komma ihåg) som jag funnit värda att publicera och arkivera. Som alltid är jag mkt tacksam för kommentarer och bidrag.
Eftersom det mesta redan uttryckts, sagts och skrivits, så väl av våra fäder i tron så har jag sett som min primära uppgift att leta reda på och publicera andras goda tankar snarare än mina egna. Men för att nu inte fullständigt förlora min egen identitet kan det hända att jag då och då också framför något av mina egna alster. Jag hoppas att göra detta inte så mycket för att framhäva mina egna djupa och vida insikter, utan för att visa på att också jag är en (i viss mån) tänkande människa med känslor och empatisk förmåga, och att också jag vill vara människa på så vis.
Här har jag alltså samlat några av de tankar (i princip alla jag kan komma ihåg) som jag funnit värda att publicera och arkivera. Som alltid är jag mkt tacksam för kommentarer och bidrag.
Augustinus - dialektisk teologi
"Han som lät människan bli till, blev människa:
Stjärnornas härskare kom för att dia;
Brödet, för att hungra,
Källan, för att törsta,
Ljuset, för att sova
Vägen, för att slitas ut av resan,
Sanningen, för att anklagas av falska vittnen,
Domaren över levande och döda, för att dömas av en dödlig domare,
Rättvisan, för att fördömas av orättfärdiga,
Tukten, för att gisslas,
Vindruvan, för att krönas med törnen,
Fundamentet, för att hängas upp på trät,
Kraften, för att försvagas,
Frälsningen, för att såras,
Livet, för att dö.
På grund av detta alltså, har han som var Guds son före all tid, utan dagarnas början, värdigats vara människoson i dessa dagar." (Predikan 191,1)
"Homo factus hominis factor:
ut sugeret ubera, regens sidera;
ut esuriret panis,
ut sitiret fons,
dormiret lux,
ab itinere uia fatigaretur,
falsis testibus ueritas accusaretur,
iudex uiuorum et mortuorum a iudice mortali iudicaretur,
ab iniustis iustitia damnaretur,
flagellis disciplina caederetur,
spinis botrus coronaretur,
in ligno fundamentum suspenderetur,
uirtus infirmaretur,
salus uulneraretur,
uita moreretur.
propter haec ergo, qui erat ante omnia saecula sine initio dierum dei filius, esse in nouissimis diebus dignatus est hominis filius." (Sermo 191,1)
"Han som lät människan bli till, blev människa:
Stjärnornas härskare kom för att dia;
Brödet, för att hungra,
Källan, för att törsta,
Ljuset, för att sova
Vägen, för att slitas ut av resan,
Sanningen, för att anklagas av falska vittnen,
Domaren över levande och döda, för att dömas av en dödlig domare,
Rättvisan, för att fördömas av orättfärdiga,
Tukten, för att gisslas,
Vindruvan, för att krönas med törnen,
Fundamentet, för att hängas upp på trät,
Kraften, för att försvagas,
Frälsningen, för att såras,
Livet, för att dö.
På grund av detta alltså, har han som var Guds son före all tid, utan dagarnas början, värdigats vara människoson i dessa dagar." (Predikan 191,1)
"Homo factus hominis factor:
ut sugeret ubera, regens sidera;
ut esuriret panis,
ut sitiret fons,
dormiret lux,
ab itinere uia fatigaretur,
falsis testibus ueritas accusaretur,
iudex uiuorum et mortuorum a iudice mortali iudicaretur,
ab iniustis iustitia damnaretur,
flagellis disciplina caederetur,
spinis botrus coronaretur,
in ligno fundamentum suspenderetur,
uirtus infirmaretur,
salus uulneraretur,
uita moreretur.
propter haec ergo, qui erat ante omnia saecula sine initio dierum dei filius, esse in nouissimis diebus dignatus est hominis filius." (Sermo 191,1)
måndag, december 11, 2006
Anders Nygren (2)
"Man har tvistat om huruvida Jesus, då han talade om den klippa, på vilken han skulle bygga sin kyrka, därmed syftade på Petrus själv eller på den av honom avlagda kristusbekännelsen. Men att ställa detta alternativ är redan tvivelaktigt. Ty å ena sidan är det uppenbart, att det är Petrus personligen, som här betecknas med namnet »klippa». Men å andra sidan är det lika uppenbart, att detta Jesu yttrande står i omedelbart samband med den nyss avlagda bekännelsen. det är den bekännande Petrus som betecknas som den klippa, på vilken Kristi kyrka skall byggas." (68)
"Man har tvistat om huruvida Jesus, då han talade om den klippa, på vilken han skulle bygga sin kyrka, därmed syftade på Petrus själv eller på den av honom avlagda kristusbekännelsen. Men att ställa detta alternativ är redan tvivelaktigt. Ty å ena sidan är det uppenbart, att det är Petrus personligen, som här betecknas med namnet »klippa». Men å andra sidan är det lika uppenbart, att detta Jesu yttrande står i omedelbart samband med den nyss avlagda bekännelsen. det är den bekännande Petrus som betecknas som den klippa, på vilken Kristi kyrka skall byggas." (68)
Anders Nygren
"När man fått upp blicken för sammanhanget mellan Jesu dop och ordet om »Herrens lidande tjänare» faller det nytt ljus över meningen med Jesu dop. Även det som blott sägs i antydningar får klarare konturer, då det ställs i belysning av ordet om »Herrens lidande tjänare». Man torde inte ta miste, om man säger att det var på denna punkten - identiteten mellan »Herrens lidande tjänare» och Messias - som Johannes måste lära om. Att den naturliga härstamningen från Abraham inte var nog för att garantera sann rättfärdighet och bereda tillträde till det messianska riket, visste han; vad som behövdes var istället omvändelse och sinnesändring, »bättringens dop till syndernas förlåtelse». Men när nu Jesus kom och såsom »Herrens lidande tjänare» mottog just detta dop, så betydde det en total omvandling av dopets innebörd: inte på den vägen blir rättfärdighetens mått fyllt, att människor omvänder sig och mottar »bättringens dop till syndernas förlåtelse», utan därigenom att den ende rättfärdige går in under de mångas synd och bär den såsom sin egen och därigenom gör dem delaktiga i sin rättfärighet." (Kristus och hans kyrka, sid 62)
"Så består det ett oskiljaktigt sammanhang mellan Jesu dop och hans lidande och död. Dopet är för honom invigningen till döden, och döden är fullbordan av dopet." (63)
"När man fått upp blicken för sammanhanget mellan Jesu dop och ordet om »Herrens lidande tjänare» faller det nytt ljus över meningen med Jesu dop. Även det som blott sägs i antydningar får klarare konturer, då det ställs i belysning av ordet om »Herrens lidande tjänare». Man torde inte ta miste, om man säger att det var på denna punkten - identiteten mellan »Herrens lidande tjänare» och Messias - som Johannes måste lära om. Att den naturliga härstamningen från Abraham inte var nog för att garantera sann rättfärdighet och bereda tillträde till det messianska riket, visste han; vad som behövdes var istället omvändelse och sinnesändring, »bättringens dop till syndernas förlåtelse». Men när nu Jesus kom och såsom »Herrens lidande tjänare» mottog just detta dop, så betydde det en total omvandling av dopets innebörd: inte på den vägen blir rättfärdighetens mått fyllt, att människor omvänder sig och mottar »bättringens dop till syndernas förlåtelse», utan därigenom att den ende rättfärdige går in under de mångas synd och bär den såsom sin egen och därigenom gör dem delaktiga i sin rättfärighet." (Kristus och hans kyrka, sid 62)
"Så består det ett oskiljaktigt sammanhang mellan Jesu dop och hans lidande och död. Dopet är för honom invigningen till döden, och döden är fullbordan av dopet." (63)
måndag, december 04, 2006
Relationen teologi - filosofi
Teologin bör allmänt förhålla sig till filosofin ungefär som människan allmänt bör förhålla sig till hundbajs:
Hon bör lära sig identifiera den, lokalisera dess aktuella position, hålla den under noggrann uppsyn, och akta sig för direkt beröring. Teologin får aldrig glömma (då är det inte teologi) att också filosofin är en del av Guds skapelse och därför värd att älskas.
Teologin bör allmänt förhålla sig till filosofin ungefär som människan allmänt bör förhålla sig till hundbajs:
Hon bör lära sig identifiera den, lokalisera dess aktuella position, hålla den under noggrann uppsyn, och akta sig för direkt beröring. Teologin får aldrig glömma (då är det inte teologi) att också filosofin är en del av Guds skapelse och därför värd att älskas.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
